Idag ska min blogg handla om lärplattformar det har jag lite spontant skrivit om tidigare men nu ska jag försöka svara på frågorna till dem. Jag kan säga att jag tycker att en lärplattform i sig är rätt abstrakt. Jag är som vanligt negativ det är min allmänna inställning i livet haha. Om man jämför en lärplattform med ett klassrum eller en skola så behöver man ju ingen undervisning i hur det fungerar att sitta på en stol och lyssna på en föreläsare, det behöver man däremot när man kommer till en plattform. Nu är ju jag en internet immigrant så jag tycker det är lika svårt varje gång men har man en gång varit på en plattform så ska man ju ta de kunskaperna med sig till nästa men det kanske mer kolliderar än gör nytta. Jag säga att det dröjde jättelänge innan jag lärde mig förstå pingpong och den tiden det tog att lära sig hantera plattformen hade jag kunnat använda till att råplugga istället. På de flesta plattformer finns det instruktionsguider som man helst ska ta sig en titt på. Jag kan erkänna att jag har funktionshindret ADD och blir lätt otålig jag tycker saker ska vara lätta i livet (vem tycker inte det) och då känns det som ett nytt motstånd att behöva ta sig igenom röran som det ibland känns som på en del plattformar. Många plattformar tenderar att bli som biblioteket i Babel, väldigt svåröverskådliga.
Just precis har jag varit och tittat på Moodle. Den ger ju som vanligt oändliga möjligheter, den ska tydligen användas av grundskolebarn.Det jag tycker är bra hos den är att den är rätt lätt överskådlig och när man klickar på ett datum så kommer det upp fyra stora rutor som delar skärmen. Det står vad eleven ska göra och vad den behöver, på dagen jag klickade på behövdes det bara en blyertspenna. Men varför kan inte läraren säga det högt måste man se på en skärm?
När jag sen tittar på propagandafilmen för Moodle blir jag mer bekymrad än så. Varför all denna webbundervisning. Jag håller med om att det är bra att få ladda upp sitt eget material, jag har på många kurser velat få läsa andras inlämningsuppgifter för ger ett vidare perspektiv på ämnet att se vad de har valt att skriva om men få vill lägga ut sina dokument, men det är ett bra verktyg.
Vissa av de andra har kommit i kontakt med och det är snurrigt rätt länge åtminstone i It's learning.
En av frågeställningarna var om det finns en tekniktröskel och att det är alldeles för rörigt är för mig en tröskel. Det känns som om man kommer till en myrstack det bara myllrar men snyggt och renskuret tack, jag tycker det är ett teknikhinder att det får plats för mycket saker, less is more är ett bättre alternativ.
Angående diskussionsforum tycker jag att det är ytterst nödvändigt, visst man kan lika gärna använda andra sociala forum men varför det om det finns ett slutet diskussionsforum för just den kursen.
Egentligen är väl lärplattformen bara en förlängning av 60-talets brevkurser med pappersmaterial och skivor.
Hur kan användandet av en Lärplattform bäst stimulera elevens/studentens egna aktiva lärande? Att vara aktiv i sitt eget lärande är det viktigaste som finns men det kan vara svårt att disciplinera sig själv. Barn som kommer från de lugnaste hemmen men de bästa nätuppkopplingar har ju helt klart fördelar framför de som bor i stökigare miljöer, eller på jobbiga korridorer. Jag kan inte se hur en lärplattform kan ge disciplin jag tycker bara den ger anonymitet, fast det klart om den används som komplement till undervisning är det mer användbart som tex Moodle om den kombineras med lärarkontakt.
Jag är helt säker på att det finns någon form av lärplattform om 5-10 år, men jag undrar hur vi kommunicerar då, förmodligen mer med telefoner och kameror.
